Jag vet inte riktigt hur jag ska börja skriva nu, kan ju nämna att jag sov till halv tolv idag, riktigt skönt. Jag är ganska så imponerad av er som måste gå upp tidigt på morgonen för att gå till arbetet eller skolan. Det var ganska länge sedan som jag hade ett vanligt jobb, ibland kan jag faktiskt känna att jag saknar det, dock inte för att jag saknar de tidiga morgnarna.

Jag kan göra vad jag vill med min dag, vill jag sova så sover jag, vill jag slappa, så slappar jag, vill jag gå på stan och ta en fika, så gör jag det, jag har inget jobb som upptar min tid.
Däremot känner jag att man inte gör någon nytta, jag tror att jag och dem andra som är arbetslösa lätt kan känna sig obehövda, alla vill känna sig behövda.

Livet är fantastiskt även om man inte arbetar, jag skulle faktiskt säga att för min del så mår jag så mycket bättre av att inte arbeta. Jag är nöjd med livet, även om det kan svårt ibland. Jag vill tro att jag ser ganska så positivt på livet och det tänker jag fortsätta med. Jag vill använda min tid så gott som möjligt, men jag inser att det börjar bli en kamp emot tiden och min privat ekonomi. Det är den ända orosfaktorn som bubblar i maggen just nu.

Nog för att jag aldrig trott på ordspråket "tiden läker alla sår", de kommer jag inte heller att börja göra. Men jag kan nu ärligt säga att jag går vidare. Jag har släppt den "grundliga känslan" och "vänskaps bommen" har nu placeras, och kommer stå ivägen för ett eventuellt ny start.

Jag har oväntat och utan att förstå gått vidare, och gått in i något nytt. Jag vet inte vad, eller hur jag ska beskriva. Men jag är mig själv, och jag får bygga på mig själv, och tro på mig själv. Det är det viktigaste just nu. Att ta tiden till mig, och försöka komma över funn, med vars jag "ska" och vad jag skall "göra"... Jag känner en lätt harmoni i kroppen, och jag känner mig stark.

Får ursäkta att jag varit dålig och uppdatera min blogg nu här de sista dygnet.

Har verkligen haft mycket för mig. I lördags var jag till Uppsala och träffade en mycket nära vän inom familjen. Det var många år sedan sist, men det kändes så skönt att "allt" var som vanligt. Med ett mycket gästvänligt bemötande åt vi en mycket god middag tillsammans och avnjöt kaffe och en god efterrätt innan vi landade vi i var sin soffa för att uppdatera och samtala om många olika ting. Jag myste samtidigt med den söta lilla hundvalp som fans i huset, verkligen en liten ull boll som var så gooo, hade gärna "tagit med den hem", om jag fick... så söt.

På söndagskvällen blev ett väldigt inpullsrikt bio besök som jag inte ångrar. Måste liksom medge, att 3D filmer har börja få "kvalitet". Jag och en vän såg The Final Destination 3D (otextad) och den var så jäkla bra.

Var inte bara en gång jag hoppade till å kännde "obehag" haha... Sen ska jag inte avslöja nåt, men kan ju bara säga att det inte sparade på blod och "splash" scener ... helt underbar film.